Jag läser just nu "Mitt Liv" av Carl G Jung. En intressant herre! Jung var en av 1900-talets största kartläggare av det mänskliga psyket. Med tiden har hans andliga funderingar dominerat allt mer. I hans "Mitt Liv" beskriver han bland annat hur han upprättar seanser med medium. Knackningar i väggar och matsalsbord som går mitt itu. Märkliga saker händer runt Jung.
Nåväl, visste du att det var Jung som myntade begreppet synkronitet för två eller flera sammanträffanden som inträffar oberoende av varandra. Synkronitet är ungefär lika märkligt som telepati. Eller är synkronitet och telepati samma sak?
Häromdagen satt jag på jobbet och arbetade med en rapport. Mina tankar var djupt rotade i analyser och formuleringar. DÅ slog en tanke in genom pannan. PANG! Tanken på en god vän for rakt in i huvudet och tanken blev så stark att jag slutade upp med jobbet och bara såg rakt ut i luften. Jag hade inte tänkt på honom sedan vår senaste lunch som vi haft för över en månad sedan. I samma ögonblick ringde telefonen; riiiing.
Jag lyfte luren och där i var hans röst samtidigt som han stod utanför fönstret och vinkade. Han hade sett mig genom fönstret och tänkte "nu ska jag ringa och säga till Lena att sluta jobba för dagen".
Vad annat kan det ha varit än telepati? Eller kanske synkronitet?
Frågan är ibland för mig - vad är meningen med synkronitet? Är det bara att det "händer" - eller har det ett högre syfte? Ska synkroniteten ge oss ledtrådar till något? Eller är det bara helt meningslösa sammanträffanden?
Vad tror du?
Mycket spännande med synkronicitet...undrar om det finns någon djupare mening med dem? Ska man ta något i extra beaktning då man upplever synkronicitet eller är det en påminnelse om att något mer, än det vi vågar tro finns runt oss? /Cilla
SvaraRadera