Hemligheten (attraktionslagen)

Vad tänker du om dagarna? Vad pratar du om?

Lagen om attraktion; det jag tänker och känner attraherar jag. Det är mitt sinne som skapar den yttre verkligheten. Och det är hur jag tar emot det som sker, som skapar min verklighet.

Skillnaden mellan våra drömmar och den fysiska verkligheten är just det fysiska; ramarna, väggarna - materian. Det vi upplever i vårt vakna tillstånd är egentligen samma som vi upplever i våra drömmar då vi sover och inom oss då vi dagdrömmer. Men med skillnad att vi många gånger tillåter det fysiska bli till ramar och kanske även hinder.

Om vi väljer de tankar som gagnar oss och om tror på våra önskedrömmar och att vi kan förverkliga dem, så blir vi vår egen skapande regissör i den tillvaro vi vill ha runt oss.

Är vi oroliga för vår ekonomi och om tankarna kretsar runt skulder och obetalda räkningar så är det detta vi upplever. Vi ser räkningarna och vi ser plånboken då den är tom. Om vi däremot fokuserar på de pengar vi har så upplever vi naturligtvis att de faktiskt finns.

Tror vi på att någon älskar oss så känner vi oss älskade. Då är vi älskade.

Vi attraherar det vi tänker och känner.

Hokuspokus? Nej, det tror jag inte alls!

Det vi fokuserar på växer och blir större för oss, där inne i vårt sinne. Och det är ju där inne i våra huvuden som vi upplever världen.

Följ dessa tre steg:
1. Be om det du vill ha
2. Tro på att din dröm redan är verklighet, här och nu
3. Ta emot gåvan från universum, känn att du redan har den.
4. Var glad och tacksam.

Kika gärna på de 20 första minuterna av "the Secret". Tyvärr utan svensk text men klart sevärd! Låt dig inspireras! :)

Vilsna små själar

Promenad i 1,5 timme med hunden i ett fantastiskt juniväder! Sommaren är grön, grön, grön och jag försöker krypa in i träden, marken, havet och den stora, oändliga himlen.

Grön är också den lilla, lilla fjärilslarv (?) som kryper runt på min överarm. Kan små gröna larver tänka? Jag funderar över det under tiden som jag går ut genom altandörren och försiktigt släpper ner den lilla larven i gräset. Det ser liksom ut som om larven vänder sitt gröna lilla ansikte mot mig innan hon kravlar ner för mitt finger till grässtrået.

Det får mig att minnas ett möte jag en gång gjorde på en tunnelbana i Stockholm för några år sedan. Jag satt på tunnelbanan mellan Farsta Strand och Stockholm Central då jag plötsligt upptäckte ett litet, litet ansikte vänt mot mig från golvet. Där, rakt framför mig, stod en liten nyckelpiga på sina små svarta fötter och såg (ja verkligen såg!) mig rakt i ögonen.

Jag böjde mig ner och lät den lilla nyckelpigan klättra upp på min hand. Sedan satt jag resten av färden mot centralen och höll pigan i mina kupade händer. Någonstans ovanför plattan hittade jag ett grönt träd där jag kunde lämna av den lilla vilsna pigan. Kanske inte en exemplarisk plats för en nyckelpiga - men bättre en en mörk tunnelbanevagn.

Livet är ett äventyr! :)

Hon finns

Hon blundar och vänder ansiktet mot himlen. Det är kallt inatt men hon ler och går runt äppelträden utan jacka och utan skor.

Hennes fötter flyttar sig sakta i gräset, trevar sig fram. Himlen är blåsvart. Horisonten rör sig i takt med hennes andetag. Hon dansar och skrattar. Hon förbannar och undrar.

I huvudet sjunger Pink Floyd:

There is no pain, you are receding.
A distant ships smoke on the horizon.
You are only coming through in waves.
Your lips move but I cant hear what youre sayin.

Hon lyssnar och hon tänker. Hon ställer tankarna mot varandra, och hon känner. Alla dessa val, det är de som skapar hennes liv. Valen, tankarna och det hon känner långt där inne. Livet är det hon gör det till.

Hon har fått en gåva. Hon har sparkat upp dörrar, hittat nyckar, funnit skatter. Hon har lärt sig känna närvaron av livet.

Hon vet; hon finns.

Stenmur

Som en stenmur. Så är livet. Som byggklossar som läggs över varandra. Nya erfarenheter. Gamla tankar som byggs på med nya. Mossan som växer ibland och alla olika färger; grått, rött, turkos, vitt, svart. Skuggor mellan klossorna och solljus som reflekterar vackra skrovliga ytor.

Som livet självt. En stenmur av livshändelser. Över varandra. År som byggs på med år.

Vissa stenmurar är försiktigt byggda med raka, kantiga stenar. Andra stenmurar är runda, mjuka. Vissa partier är röriga och andra är välordnade. Ogräs blandas med vide, sippor och liljekonvalj alldeles intill stenarna. Vackra fåglar bygger bo mellan stenarna och ibland ligger en orm och lurar mellan sol och skugga.

Jag vill bygga en lång spännande stenmur med olika form på stenarna. Sedan ska jag gå balansgång på min stenmur och lära mig flyga från den högsta stenen rakt upp mot himlen.