Meningarna

Jag går runt, runt. Gör åttor i mattan. Som Joakim Von Anka.

Har fyllt i ansökan för ROT-avdrag. Deklarerat. Sorterat papper. Och gått runt.

Egentligen vill jag skriva men orden ramlar runt i huvudet, krockar i hjärnan och fastnar bakom pannan. Orden åker ner i magsäcken - kluckar då jag skrattar. Fastnar i mellangärdet och i strupen. Jag hostar ord som vägrar komma ut.

Orden! De svävar upp i himlen också. Eller kanske mer flaxar! Försvinner som skator då korvbröden tar slut utanför gatuköket.

Och när orden alltså inte finns...eftersom de bara försvinner...så nöjer jag mig med att skriva lite bokstäver.

S å h ä r u n g e f ä r k a n s k e

Så fånigt. Vem har lust att läsa bokstäver utan meningar. Eller meningar utan bokstäver; " "

Jag återgår istället till räkningar, internetbanken och åttorna i mattan.


Meningarna (med livet?) får vänta.


--

När...

....jag var nio år fick jag en dagbok med ett rött litet hänglås. Nyckeln var alldeles platt och så liten att jag kunde peta tänderna med den. Pärmarna var en aning vadderade och gjorda av plast. Framsidan hade en bild med två vita små kattungar.

På kvällen satt jag med dagboken i knäet och funderade över vad en dagbok borde innehålla. Att skriva upp namnen på kärlekarna var inte ens att fundera på för TÄNK om storebror skulle se.

Då kanske han skulle peka och le lite storebrorsaktigt. "Är du kär i Ari?" skulle han säga då och jag skulle ju ha varit tvungen att skaka på huvudet och ljuga och säga "neeeeej, klart jag inte är" fastän att Aris namn hade stått svart på vitt i dagboken.

Istället skrev jag en lista på vad jag hade fått i födelsedagspresent.

- En tia av Magnus
- En trädocka med pennor i av Maria
- Målarpennor av Ulrika

Sedan låste jag det lilla låset som var lika platt som själva nyckeln och så gömde jag nyckeln bland mjölktänderna i den lilla pappasken i prylhyllan till vänster om fönstret.

Och jag kände mig faktiskt ganska vuxen då. Nästan som en tonåring.

Typ.;-)

Go´natt!

Jag måste!

Idag är en sådan där dag då jag vet att det finns massor med saker jag måste göra. Allt möjligt. Det är en sådan där dag som jag hela tiden har tänkt använda till alla nyttosaker. Eller egentligen "måste-saker". Jag har sparat alla måsten till idag och bestämt att allt det där somärsåhimlatråkigt, ja det ska jag göra på söndag. Denna söndag är alltså en måsten-dag.

Så nu går jag runt här och skjuter upp.

Och skjuter upp.

Och skjuter upp.

Klockan är snart halv ett och jag är glad att jag har duschat och klätt på mig. För i övrigt har jag legat i soffan och tänkt på allt jag måste göra.

Inspirerande! Inte sant?! ;-)

Världen skapas i din hjärna

Tänk dig en tillvaro där du själv är din egen regissör, du agerar huvudroll och allt runtomkring formas beroende på hur du tar emot det som händer.

Och ja, är det inte precis så det är? Allt vi upplever sker ju faktiskt inne i våra huvuden.

Självklart ska vi ju då passa på att skapa goda tankar för få så bra upplevelser (och därmed bra liv) som möjligt) :)

Platon sa att det är idéer som styr världen och visst är det så! Det är idéer bakom allt som sker i en civilisation. Allt börjar med en tanke, som utvecklas vidare till en idé och som utvecklas vidare till en handling.

En önskad förändring

En önskad förändring kräver
- Tanke/idé
- Ord
- Handling

1. Bestäm dig för vad du vill åstadkomma.
2. Lyssna på dina tankar under dagen.
3. Vad lyssnar du efter då andra talar till dig - kanske en idé eller en önskan om insikt?
4. Undvik att säga nedlåtande saker om dig själv! Du blir dina tankar!
5. Betrakta inte dig själv som ett offer för omständigheterna.
6. Koncentra dig på din önskan och lägg undan tanken på hinder.
7. Lyssna till din intuition.
8. Tala om förändringen, sätt ord på det du önskar.
9. Handla, följ din intuition och var uppmärksam på synkronicitet.