När...

....jag var nio år fick jag en dagbok med ett rött litet hänglås. Nyckeln var alldeles platt och så liten att jag kunde peta tänderna med den. Pärmarna var en aning vadderade och gjorda av plast. Framsidan hade en bild med två vita små kattungar.

På kvällen satt jag med dagboken i knäet och funderade över vad en dagbok borde innehålla. Att skriva upp namnen på kärlekarna var inte ens att fundera på för TÄNK om storebror skulle se.

Då kanske han skulle peka och le lite storebrorsaktigt. "Är du kär i Ari?" skulle han säga då och jag skulle ju ha varit tvungen att skaka på huvudet och ljuga och säga "neeeeej, klart jag inte är" fastän att Aris namn hade stått svart på vitt i dagboken.

Istället skrev jag en lista på vad jag hade fått i födelsedagspresent.

- En tia av Magnus
- En trädocka med pennor i av Maria
- Målarpennor av Ulrika

Sedan låste jag det lilla låset som var lika platt som själva nyckeln och så gömde jag nyckeln bland mjölktänderna i den lilla pappasken i prylhyllan till vänster om fönstret.

Och jag kände mig faktiskt ganska vuxen då. Nästan som en tonåring.

Typ.;-)

Go´natt!