Vår(a) tankar

Jag fångar tankar i en håv. Samlar insikter i små glasburkar med hål (så att de ska fortsätta att leva, andas, utvecklas). Jag lyssnar på Everybody hurts med REM och försöker sortera orden i små, små sammanhang.


Vi öppnar fönster och vädrar lakan. Skriver röda tankar på insidan av ögonlocken. Vi söker meningar i vårkylan. Skrapar frost på rutan och undrar när värmen ska komma.


Tiden förändrar och i skogen växer vita små sippor som stänger sina ansikten på kvällen.

"So hold on, hold on, hold on"

Livet är vackert i det lilla.

Är vi bara marionetter?

Det sitter en herre i himlens sal,

och till hans åldiga händer

gå knippen av trådar i tusental

från vart människoliv han tänder.

Han samlar dem alla, och rycker han till,

så niga och bocka vi som han vill

och göra så lustiga piruetter,

vi stackars marionetter.

Vi äta och dricka och älska och slåss

och dö och stoppas i jorden.

Vi bära den lysande tankens bloss,

vi äro så stora i orden.

I härlighet leva vi och i skam,

men allt som går under och allt som går fram

och allt som vår lycka och ofärd bådar

är bara ryck i trådar.

Du åldrige herre i himlens sal,

när ska du tröttna omsider?

Se dansen på dockornas karneval

är sig lik i alla tider.

Ett ryck på tråden - och allting tar slut

och människorsläktet får sova ut,

och sorgen och ondskan vila sig båda

i din stora leksakslåda.

ur Bo Bergmans (1869-1967)
dikt "Marionetter"

70-talspool

Det är lite spännande, detta med alla saker och prylar vi samlar på oss. Vi handlar nya gardiner, soffor och strumpor. Inte så mycket för att vi måste, utan kanske mer så att vi försöker köpa oss mental lycka? Eller vad är det vi håller på med? Nya lampor, vaser och mattor. Skor och krukor.

Sedan har vi full sjå att städa och slänga och rensa i röran med feng shui.

Jag gick på IKEA idag för att köpa dricksglas. Det gick bra, jag kom hem med dricksglas utan att denna gång falla för frestelen att köpa värmeljus, kuddar, handdukar och speglar. Eller nåt.

Ibland drömmer jag dock om en stor pool i trädgården. På tal om materiell längtan alltså. Då ska jag sitta vid kanten, dingla med benen i vattnet och hålla en sommardrink i handen.

På sjuttiotalet hade jag pool i trädgården! Då simmade (läs plaskade) jag i min röda pool med gott sällskap av andra badsugna ungar. Finns det hjärterum så finns det... '

Det var tider det ;)

Jag, två år, sitter längst fram till höger.

Meningarna

Jag går runt, runt. Gör åttor i mattan. Som Joakim Von Anka.

Har fyllt i ansökan för ROT-avdrag. Deklarerat. Sorterat papper. Och gått runt.

Egentligen vill jag skriva men orden ramlar runt i huvudet, krockar i hjärnan och fastnar bakom pannan. Orden åker ner i magsäcken - kluckar då jag skrattar. Fastnar i mellangärdet och i strupen. Jag hostar ord som vägrar komma ut.

Orden! De svävar upp i himlen också. Eller kanske mer flaxar! Försvinner som skator då korvbröden tar slut utanför gatuköket.

Och när orden alltså inte finns...eftersom de bara försvinner...så nöjer jag mig med att skriva lite bokstäver.

S å h ä r u n g e f ä r k a n s k e

Så fånigt. Vem har lust att läsa bokstäver utan meningar. Eller meningar utan bokstäver; " "

Jag återgår istället till räkningar, internetbanken och åttorna i mattan.


Meningarna (med livet?) får vänta.


--